260217

Jag fastnar i samma tankebubbla,

försöker lära mig nya språk

Du talar ett annat,

kanske räcker det ändå?

Och vintern —

torrkylan skalar av min hud

Sältan svider

tills det inte finns någonstans kvar att gömma sig

Jag ömmar för dig,

för mig,

för oss som vill ut ur våra bubblor

Jag har inga drömmar längre

Men om jag hade —

då skulle de handla om min lyckliga hund,

ditt vackra leende,

kvällspaddling i Falkaskön,

korvgrillning under stjärnhimlen

Långt bort ifrån allt

som kräver ständig maskering

Där ute är jag bara

den innersta

av alla mina ryska dockor

-A